Den isländska arkitekten Arnhildur Pálmadóttir har designat hus med upp till fyrtio procent av det koldioxidavtryck som vanliga byggnader har. Hennes insats för att öka hållbarheten inom byggsektorn gav henne tidigare denna månad Nordiska rådets miljöpris.
Genom att återanvända befintligt material har hon introducerat en revolutionerande metod som kallas ”lavaforming”, som är ett sätt att utnyttja lava från vulkanutbrott för att producera hållbart byggmaterial.
UNRIC besökte Pálmadóttirs arkitektstudio i Reykjavík för att ta reda på mer om hennes arbete. Hon driver den isländska filialen av det danska arkitektur- och innovationsföretaget Lendager, som är specialiserat på hållbarhet och cirkularitet inom byggnadssektorn.
Största utsläpp av CO2
Framsteg inom denna sektor är absolut nödvändiga eftersom det krävs en minskning av utsläppen med nio procent varje år fram till 2030 för att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader Celsius enligt FN:s generalsekreterare i sitt öppningstal vid COP29, som för närvarande pågår i Baku i Azerbajdzjan.
– Även om det varierar från land till land kan vi anta att hälften av utsläppen kommer från tillverkningen av byggmaterialet, säger Pálmadóttir. Tidigare har man inte tagit hänsyn till de utsläpp som skedde vid import från till exempel Kina eller annan plats där materialet producerades. Nu är vi mer ärliga och därför har siffrorna skjutit i höjden.
Försummat fält
Enligt en nyligen genomförd studie av UNEP; har försök att minska utsläppen från byggnader fokuserat på utsläpp som härrör sig från uppvärmning, nedkylning och belysning. Betydande framsteg har gjorts på detta område men lösningar för att minska byggnadernas utsläpp från design, produktion och användning av material som cement, stål och aluminium – har släpat efter.
Och det är här Pálmadóttirs insats kommer in.
Återanvändning av material för att minska utsläppen
Hon citerar flera FN-rapporter som visar att om G7 – som utgörs av världens rikaste länder – skulle fokusera på att återanvända material som redan har släppt ut kol och skulle förändra vissa system, skulle det vara möjligt att drastiskt minska utsläppen från byggnadssektorn.
– Just nu river vi hela berg och använder kol och olja inom den här sektorn, säger Pálmadóttir. Att återanvända materialet, som redan har släppt ut CO2 skulle göra en enorm skillnad.
Det är en vanlig syn i moderna stadsområden att se betongbyggnader rivas och lastbilar flytta betong, stål och glas till nästa deponi. Detta är kortsiktigt enligt Pálmadóttir.
Vi måste bryta ett mönster
”Det danska arkitekturföretaget jag arbetar hos har framgångsrikt tagit gamla industribyggnader och omvandlat dem till kontor och lägenheter. De har till exempel använt materialet från två gamla hus för att bygga ett dagis.”
Hon säger att många processer och system behöver förändras. I vissa fall har byggnader dömts ut och försäkringsbolagen har redan betalat ut ersättningarna.
– I det här skedet kan jag inte längre hoppa in och säga: ”det här kan återanvändas”. Vi står inför många liknande utmaningar, säger hon. När man har beslutat att avvara byggnader och riva dem har företag fått sina bud accepterade och dyker upp med sina maskiner. Vi skulle föredra att de ringer oss först så att vi kan återanvända materialet. Det innebär dock att rivningen måste organiseras på ett annat sätt och det ökar kostnaderna. Men till syvende och sist tror jag inte att vinsterna skulle minska, även om de skulle förflyttas, inte att förglömma att detta nya sätt skulle främja uppfinningar.”
Livscykelbedömning
På den internationella scenen har Danmark varit en pionjär när det gäller att införa en livscykelanalys (LCA)-skyldighet inom byggsektorn.
– Detta innebär att koldioxidavtrycket eller utsläppen måste beräknas och det finns ett visst tak, förklarar Pálmadóttir. Just nu gäller det bara byggande av offentliga byggnader, men det är den bästa tänkbara lösningen. Dessutom är det tänkt att taket ska sänkas och appliceras på fler byggnader. Detta öppnar vägen för att beskatta byggnader som använder förorenande material och kompensera de som använder mer hållbart material.
Science fiction?
I sitt hemland Island hade Pálmadóttir funderat på sätt att göra byggandet mer hållbart. Även om lokalt material, såsom mineraler till stor del används, förbrukar energi för att bryta ner det och cement importeras. Hon riktade sin uppmärksamhet mot lava helt enkelt för att den är lokal och riklig och på 2020-talet har det varit flera vulkanutbrott i landet.
– Naturen skapar och formar sig själv, men min fråga är om vi kan använda detta och hantera lavflödet för att skapa byggmaterial.
Hon hämtar inspiration från historien.
– Före 1920-talet ansågs det som science fiction att använda ånga från vulkanisk aktivitet för att skapa energi, men nu används det ofta i vårt land för att generera elektricitet. Så även om det här ser konstigt ut, vem vet…
Använda jordens byggnadsmaterial
Hennes idé, som hon kallar Lavaforming, skulle innebära att kontrollerade lavaflöden från vulkanutbrott används för att skapa byggmaterial, som enligt Pálmadóttir skulle vara betydligt mer hållbart än stål och betong.
– Lavaformning innebär att använda jordens byggnadsmaterial”, säger Pálmadóttir. Jordens långa byggprocess tas över och hanteras. Potentiellt kan en hel stad för människor skapas på några veckor, säger Palmadóttir. En hållbar källa av byggmaterial skapas, som dessutom producerar den energi som behövs för att hantera och bearbeta det.
Ett möjligt sätt att utföra ”Lavaformning” är att borra borrhål i jorden för att nå smält lava och sedan styra in den i kontrollerade flöden, sedan placera de former som behövs i kylkammare och använda den som byggmaterial.
Lavaforming utfördes första gången i Reykjavík 2022 men kommer att introduceras på den internationella scenen, lämpligen i ett annat land känt för vulkanisk aktivitet: Italien. Lavaforming blir Islands bidrag till arkitekturbiennalen i Venedig i maj nästa år.