Att få ett slut på straffriheten för brott mot journalister är en väsentlig förutsättning för att garantera yttrandefrihet och tillgång till information för alla medborgare.
Många journalister, mediamedarbetare och personal relaterad till dem utövar sina uppgifter i mycket farliga sammanhang. Alltför många betalar ett oacceptabelt högt pris, inklusive död, påtvingat försvinnande, tortyr, frihetsberövande och kidnappning, för att producera oberoende, tillförlitlig och verifierbar information.
– De senaste åren har visat en alarmerande andel dödsfall i konfliktområden – särskilt i Gaza, som har sett det högsta antalet dödade journalister och mediearbetare i något krig på decennier, uppger generalsekreterare António Guterres. Över hela världen är uppskattningsvis 9 av 10 journalistmord ostraffade. Straffrihet föder ytterligare våld. Detta måste förändras.
Journalister som rapporterar från kris- och konfliktområden möter allvarliga hot när de utför sitt viktiga arbete. Medan UNESCO från 2017 och framåt registrerade en gradvis minskning av antalet mediearbetare som dödades i konfliktområden, har trenden på senare tid vänts. UNESCO:s siffror från 2023 registrerade att mer än 50 % av journalistmorden inträffade i kris- och konfliktområden, med kontinuerligt höga siffror under första halvåret 2024.
Straffrihet för attacker mot journalister påverkar samhället
Latinamerika och Karibien fortsätter att vara den region med det högsta antalet mord på journalister, enligt Unescos generaldirektörs rapport från 2022 om journalisters säkerhet och risken för straffrihet.
Även om mord är den mest extrema formen av mediacensur, utsätts journalister också för otaliga hot – allt från kidnappning, tortyr och andra fysiska attacker till trakasserier, särskilt i den digitala sfären. Kvinnliga journalister påverkas särskilt av hot och attacker, särskilt av de som görs online. Enligt UNESCO:s diskussionsunderlag, The Chilling: Global trends in online violence against women journalists, sa 73 procent av de kvinnliga journalisterna att de hade blivit hotade, skrämda och förolämpade online i samband med sitt arbete.
I många fall utreds inte hot om våld och attacker mot journalister ordentligt. Denna straffrihet uppmuntrar gärningsmännen till brotten och har samtidigt en negativ effekt på samhället, inklusive journalisterna själva.
Foto: UNESCO/Enos Teche
Bakgrund
FN:s generalförsamling utropade i generalförsamlingens resolution A/RES/68/163 den 2 november som ”Internationella dagen för att stoppa straffrihet för brott mot journalister”. Resolutionen uppmanade medlemsstaterna att vidta konkreta åtgärder för att motverka den nuvarande kulturen av straffrihet. Datumet valdes till minne av mordet på två franska journalister i Mali den 2 november 2013.
Fakta om straffrihet för brott mot journalister:
- 117 journalister dödades 2020-2021
- Under 2020 och 2021 stod Latinamerika och Karibien för 38 % av dödandet, följt av Asien och Stillahavsområdet med 32 % av dödandet
- Endast 14 procent av fallen med brott mot journalister anses för närvarande vara rättsligt lösta
- År 2021 nästan fördubblades andelen kvinnor bland alla dödade journalister, och steg till 11 % från 6 % föregående år