Jämställdhet. Det största valåret i historien, 2024 kommer att se 2 miljarder människor gå till valurnorna. De kommer inte bara att bestämma länders styrande partier, utan de kommer att forma könsfördelningen mellan regeringar och lagstiftare. För närvarande är politisk egenmakt den största av fyra könsklyftor med endast 22,5 % av lönegapet jämställt, menar World Economic Forums Global Gender Gap Report 2024.
Rapporten är ett index utformat för att mäta jämställdhet. Majoriteten av de tio mest jämställda länderna finns i Europa, med Irland och Spanien åter- kommer in i topp 10 i år.
Vi befinner oss vid år 2024, men jämställdhet mellan könen är fortfarande problematisk över hela världen. Under de senaste åren har andelen kvinnor i högre och mellan- befattningar (globala målen 5) varit lägre än 35 procent i hälften av världens länder.
Lönedynamik i förändring
Män tjänade fortfarande mer än kvinnor i de flesta länder, i nästan alla branscher, på grund av olika faktorer som till exempel:
– bestående könssegregering i anställning efter yrke,
– störningar i kvinnors arbetsliv på grund av föräldraskap
– ojämn fördelning av familje- och omsorgsansvar och orättvis lönepraxis.
– Den ihållande könssegregeringen i yrken enligt anställning är en del av förklaringen eftersom det går hand i hand med en lägre värderingen av jobb där kvinnor är koncentrerade. Å ena sidan är det svårt att höja lönegolvet för kvinnliga arbetare till det som är jämförbart med de sektorer där manliga arbetare dominerar, även i Norden, säger Ines Wagner som forskar om arbetskraftens rörlighet i EU, genus och arbete och framtidens arbetskraft. Å andra sidan har forskning visat att lönedynamiken förändras när kvinnliga arbetare börjar dominera sektorer.
Island i topp
Även om inget land ännu har uppnått full jämställdhet mellan könen, har de nio länderna i topp (Island, Norge, Finland, Nya Zeeland, Sverige, Tyskland, Nicaragua, Namibia och Litauen) täppt till minst 80 % av sitt gap. För 14:e året i rad tar Island (91,2%) topplaceringen.
Det fortsätter också att vara det enda landet som har minskat mer än 90 % av sina könsskillnader. Den globala topp fem kompletteras av tre andra nordiska länder – Norge (87,9 %, 2:a), Finland (86,3 %, 3:a) och Sverige (81,5 %, 5:a) – och ett land från Östasien och Stillahavsområdet – Nya Zeeland (85,6) %, 4:a).
Även om de nordiska länderna får höga poäng i globala index som mäter jämställdhet, finns det luckor inom området ekonomisk jämställdhet.
Exempel på skäl till detta:
- löneskillnader, skillnader i mäns och kvinnors inkomster
- könssegregation inom utbildning och yrkesverksamhet, lägre lön i många kvinnodominerade sektorer och lägre andel kvinnor som arbetar på högre positioner
- socialbidragen knyts till tidigare löneinkomst, vilket leder till att pensioner och familjeledighetsersättningar blir mindre för dem som har lägre lön eller som inte kunnat arbeta innan de fått bidrag.
– När det gäller skillnaderna i inkomst ser vi det på en individuell nivå där toppinkomsttagarna förblir män men också på en strukturell nivå där kvinnodominerade sektorer förblir jämförelsevis lägre värderade, tillägger Ines Wagner.
Internationella Equal Pay Day, som uppmärksammas den 18 september, representerar den mångåriga kampen för att uppnå lika lön för arbete av lika värde. Den bygger vidare på FN:s engagemang för mänskliga rättigheter och mot alla former av diskriminering, inklusive diskriminering av kvinnor och flickor.
Visste du?
I de flesta länder utgör kvinnors löner för arbete av lika värde i genomsnitt mellan 70-90 % av männens.
År 2010 rapporterade OECD en löneskillnad mellan könen i medelhög heltidsinkomst på 17,6 % bland sina medlemmar.
I EU tjänar kvinnor i genomsnitt 17,5 % mindre än män under sin livstid